Vad avskräcker mest: miljözoner eller höjd trängselskatt?

Regeringen har tagit fram ett förslag om lokala miljözoner för personbilar i städer. Bakgrunden är att man vill göra luften renare och stadsbornas hälsa bättre. Luftföroreningar orsakar allt från cancer till problem med luftvägarna, och särskilt barns hälsa påverkas av dålig luft.

Kommunerna får från 2020 möjlighet att införa tre olika slags miljözoner. I praktiken innebär förslaget att bilar med hälsofarliga utsläpp kommer att få ta annan väg i centrala delar av städerna. I zon 3, som är den striktaste, får bara bilar som körs på el och fordonsgas köra. Det blir upp till Transportstyrelsen att fundera på hur man ska kunna kontrollera att bilägarna håller sig till reglerna.

Miljözonerna som föreslås innebär alltså inte ett generellt totalförbud av vissa bilar. Det är inte heller ett nytt påfund, redan på 90-talet förbjöds tung trafik med gamla dieselmotorer att köra in i city. De flesta håller säkert med om att renare luft i städerna vore bra, men är regeringens förslag om miljözoner det bästa sättet att lösa problemen på? Nja, inte om man frågar till exempel Christer Johansson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi. Han menar att det är bättre och mer effektivt med höjda skatter än med förbud och stickprovskontroller.

I en intervju med Dagens Nyheter utvecklar professorn sitt resonemang. I artikeln påpekar han att fordonsflottan kommer se annorlunda ut när zonerna införs. Det kommer ha betydelse för både kostnaden och nyttan med miljözonerna, något som måste utredas vidare.

Christer Johansson menar också att det smartaste sättet att lösa problemet med hälsofarliga bilar i city vore att använda trängselskattens stationer. Här kontrolleras redan alla bilar, så det vore enkelt att se till att bilar som har sämre rening får högre skatt och på så sätt hålla dem borta från stan.