Bolån

Bolån

Bolån är en populär förkortning för bostadslån, det vill säga ett lån som används för att köpa en villa, en lägenhet, en bostadsrätt eller ett fritidshus. Anledningen till att det finns speciella lån för köp av bostäder är den förhållandevis stora köpeskillingen.

Bolan direktfinans

Ett bolån skiljer sig från de flesta andra lån som riktas mot privatpersoner i och med att det har en reell säkerhet. När du tar ett bolån använder långivaren, till exempel en affärsbank eller ett bolåneinstitut, själva bostaden som säkerhet. Om du av olika anledningar inte kan uppfylla dina skyldigheter enligt det låneavtal du tecknar med banken kan banken få ersättning ur värdet av bostaden.

Ränta på bolån

Ju bättre säkerhet en långivare har, desto tryggare utlåning och desto lägre ränta. Privatpersoner kan inte erbjuda en tryggare säkerhet än en bostad, vilket får effekten att bolånet blir det räntemässigt billigaste lånet en privatperson kan ta. Du ska också komma ihåg att du kan få en rabatt på kostnaden i och med ränteavdraget.

Bankernas bolåneräntor har utgångspunkt i riksbankens reporänta. Ju lägre reporäntan är, desto lägre blir bolåneräntorna överlag. Det finns emellertid också en individuell aspekt. Bankerna lägger in saker som befintliga engagemang (sparkonton, pensionsförsäkringar, med mera), din befintliga ekonomi, din amorteringsvilja, och så vidare, i bedömningen av vilken ränta du ska kunna erbjudas. Som du förstår finns möjligheter att påverka räntan i en för dig fördelaktig riktning.

Bolån kan vara rörliga eller bundna. Ett rörligt bolån löper med rullande tremånadersränta medan bundna bolån löper med samma räntesats under hela bindningstiden. Vad du ska välja är en individuell sak. Historiskt sett har det emellertid visat sig att det är något mer fördelaktigt att välja rörlig ränta.

Jämför banker och deras bolåneräntor och se över möjligheten till att ta ett privatlån till kontantinsatsen.

Bolånetak och kontantinsats

Den 1 oktober 2010 trädde nya riktlinjer kring bostadslån i kraft. Riktlinjerna stipulerar att ett nytt bolån inte bör vara på ett belopp som överstiger 85% av marknadsvärdet för bostaden. Med ett mer populärt begrepp brukar man tala om ”bolånetaket”. Anledningen till att de nya riktlinjerna klubbades igenom var framför allt en oro för en överhettning på den svenska bostadsmarknaden. Riktlinjerna följs av alla banker och bolåneinstitut, och en hel del av dem har även på eget initiativ sänkt taket till 75% av marknadsvärdet.

Reglerna innebär att du som vill köpa en bostad med hjälp av bolån nu får lägga till mer pengar i form av antingen egna hopsparade medel eller pengar som du lånar upp via privatlån/blancolån än vad du var tvungen att göra tidigare. Det ställs helt enkelt större krav på kontantinsatsen.

Försäkringar för oförutsedda livshändelser

Kostnaden för bolånet med räntebetalningar och amorteringar är förmodligen en av de största, om inte den största, av hushållets utgiftsposter. Om det oväntade skulle ske, till exempel att du blir sjukskriven eller förlorar ditt jobb, finns risken att bolånet blir mycket betungande. För att undvika ekonomiska problem vid oförutsedda livshändelser finns bolåneskydd att teckna. Bolåneskydd är en slags försäkring som träder i kraft om du får svårt att betala månads- eller kvartalskostnaderna för lånet.

Nya amorteringskrav

Den 1 mars 2018 träder ett nytt regelverk ikraft beträffande amorteringskravet. Det nya regelverket innebär att en person som tar ett lån överstigande 4,5 gånger ens årliga bruttoinkomst måste amortera en procent utöver de befintliga reglerna. De redan förestående reglerna stadgar att en person måste amortera minst en procent av bolånet om lånet är högre än 50% av bostadens värde. Vidare gäller att lånet måste amorteras med minst två procent om lånet överstiger 70% av bostadens värde. Om låntagaren tar ett lån som överstiger 70% av bostadens värde samtidigt som lånet i sig är mer än 4,5 gånger av låntagarens årliga bruttoinkomst så innebär detta att låntagaren måste amortera minst 3% årligen.

Det finns såväl för- som nackdelar med dessa krav. Fördelarna är att den svenska befolkningen inte skuldsätter sig mer än vad man klarar av. Det får även till följd att de skenande bostadspriserna i storstäderna bromsas upp, och till och med backar. För närvarande ser vi en tydligt nedåtgående trend avseende just bostadspriserna i exempelvis Stockholms innerstad. Nackdelarna är dock först och främst att detta slår hårt mot de som ska in på bostadsmarknaden, i alla fall till en början. I och med att marknadspriserna fortfarande ligger på en otroligt hög nivå så är det få som kan ta sig in på bostadsmarknaden utan att behöva betala höga amorteringskostnader. Detta leder även till att det finns ett överskott av bostäder på marknaden. Den klassiska prismodellen utbud och efterfrågan gäller nämligen även på bostadsmarknaden. I dagsläget finns det ett överskott av bostäder sett till hur stor efterfrågan är. Priserna rör sig dock väldigt sakta vilket gör att det för en tid framöver kommer vara svårt för säljare att hitta villiga köpare.

Över tid kommer marknaden anpassa sig till de nya reglerna vilket förhoppningsvis kommer leda till lägre bostadspriser samt lägre skuldsättning bland svenskarna.

.