Privatlånet blev mer än dubbelt så dyrt

De två faktorer som avgör hur dyrt (eller billigt) ett lån blir är lånebeloppet och löptiden. Eventuella startavgifter och aviavgifter har givetvis också en viss inverkan på totalkostnaden, men för ett genomsnittligt privatlån är den marginell.

Löptiden och lånebeloppets inverkan på lånekostnaden för privatlån har nyligen diskuterats flitigt i ett antal artiklar på Expressens ekonomisajt Dina Pengar samt i SVT:s avdelning för ekonominyheter på nätet. Här berättas om en kvinna några år från pensionen som nyligen har tagit ett lån på 190 000 kr. Med en löptid på 15 år och en ränta på 17% kommer totalkostnaden att hamna på 522 924 kr.

Något olycklig rapportering

Rapporteringen kring kvinnans privatlån är något olycklig. Den är kraftigt vinklad för att stigmatisera låneformen i allmänhet och den specifika långivaren i synnerhet. I likhet med många andra artiklar och inslag om privatekonomi finns inget som helst fokus på låntagarens eget ansvar. SVT rapporterar om att kvinnan är fast i ett lån med ”skenande räntekostnader” och i Expressens rapportering intervjuas en expert som menar att blancolånet är ”fullständigt vansinnigt”.

Det kan vara klokt att ta en mer nykter titt på låntagarens situation och det lån hon har tecknat sig för. Till exempel är det värt att fråga sig varför kvinnan valde 190 000 kr som lånebelopp och varför hon valde att låta lånet löpa över så lång tid som 15 år. Det finns risker med lån och dessa är låntagaren skyldig att känna till.

Nekades bolån – tog privatlån

Enligt Dina Pengar står kvinnan som ägare till en lägenhet i Stockholms innerstad med ett marknadsvärde på 5,5 miljoner kronor. Efter ett antal år utan renoveringar behövde kvinnan låna till en omfattande uppfräschning av lägenheten. För det syftet vände hon sig till bolåneföretaget SBAB. Hon nekades där att utöka sitt bolån på grund av en alltför låg inkomst.

Kvinnan valde då att vända sig till andra banker för att ansöka om ett privatlån på 190 000 kr. Enligt egen utsago upplevde hon panik och tog sig inte tiden att läsa villkoren kring det lån hon ansökte om.

Panik eller inte – när man ansöker om ett lån ska man alltid vara införstådd med de regler och villkor som gäller bland annat när det handlar om räntesättningen. Man ska inte skriva på låneavtalet om man inte är helt på det klara med det absolut grundläggande.

Kortare löptid och mindre lånebelopp

Det är oklart exakt hur mycket låntagaren har att röra sig med per månad, men med stor sannolikhet hade hon kunnat hantera den extra månadskostnad hon hade behövt betala med en kortare löptid. Över hela låneperioden hade då totalkostnaden inte blivit så hög som 522 000 kr. Hade hon valt en löptid på exempelvis 10 år hade totalkostnaden blivit betydligt lägre samtidigt som månadskostnaden inte ökat särskilt mycket.

Kvinnan kunde också ha funderat på att låna ett mindre belopp än 190 000 kr. Varje extra krona i lån ger med ränta på ränta-effekten över tid nämligen en successivt ökande kostnad.

Källor: SVT och Dina Pengar

Comments are closed.